Ja, da tankte jag leverera ett litet inlagg om den omtalade raftingen som ingen verkar veta vad det ar. Skypeade med min kara mamma igar, och tydligen har det varit vild disskussion hemma i Billdal angaende VAD rafting faktiskt ar. River rafting ar detsamma som forsranning, bara det att har aker man i "lite" mer exotiska miljoer.

Jag och C blev upphamtade vid hotellet strax efter 8 pa morgonen och det var KNAPPT att vi kunde halla ogonen oppna. Akte bil i en hel evighet, och sen var vi framme vid nagot som kan liknas vid Djungelboken blandat med Robinson. Vi fick tilldelat oss varsin valdigt trendig hjalm + en flytvast och efter en kort instruktion av ledaren Leo (en riktig profil!) hoppade vi i gummibaten och gav oss ivag! Vi var fyra personer i var bat; jag, Cornelia, tva fransman och sa Leo, som satt langst bak och hade "koll" pa det hela. Jag maste saga att under resans gang (allt som allt akte vi 1,4 mil pa floden) gjorde han en hel del rejala uppoffringar och befann sig mestadels utanfor baten, dar han slet for att vi inte skulle mosas mot stenblock (ja, sa brutalt var det).
Jag och C satt langst fram och hade darmed basta utsikten, men fick aven ta de varsta smallarna. Vid ett tillfalle var Cornelia halvvags ner i forsen, men mr France bakom henne hade snabba reflexer och kom till undsattning. Tyvarr ramlade han sjalv av gummibaten ca fem minuter senare nar vi korde in i en sten och han flog ner i forsen. Da kom Leo till undsattning och holl i gummibaten med ena handen och drog upp Frankrike med andra.

Vi hade olika kommandon fran Leo, nar han skrek "power paddling!" var det bara att paddla for kung och fosterland, och nar han skrek "boom boom!", ja da fick man snabbt som tusan halla sig fast i de rep som satt fast langs med sidorna pa baten (sjukt ostabilt!) och bara hoppas att den kommande smallen inte skulle ta allt for hart. Nar han skrek "LEAN!" skulle vi slanga oss bakat i baten, for da var det hinder pa gang. Ex: bambupinnar som lag over floden, ca en halvmeter over vattenytan, sjukt laskigt var det nar man lag ner pa batens botten och kande hur bambupinnen strok en over nasan i sa snabb fart. Vi hade aldrig riktigt tid att frukta for vara liv, for det var sa himla roligt och vi skrattade nastan konstant, jag hade gjort vad som helst for att ha detta spektakel pa film. Vid ett tillfalle skrek Leo "LEAN!" och jag slangde mig bakat samtidigt som vi kor in i en bergsvagg och jag hamnar MELLAN de bada bankarna i baten och KOMMER INTE UPP. Baten forsar vidare i ett hiskeligt tempo, Cornelia kan inte paddla for hon skrattar sa mycket, jag anstranger mig for att aterga till paddlingsposition (sa mycket som det gar nar magmusklerna redan jobbar pa ett gapskratt), fransmannen skrattar at oss och Leo skriker "POWER PADDLING!" Herrejissus.

Naturen runt omkring oss under denna fard kan vara det vackraste som nagonsin skadats, det ar bade jag och Cornelia overens om. Vi har aldrig sett nagot liknande. Under hela farden sag vi ett trettiotal vattenfall, sa mycket vaxtlighet av olika slag (palmer och gras blandat med lianer och regnskog), en halvmeterslang odla, urbefolkningen och deras sma hyddor som dom alltsa BOR i langs denna flod mitt ute i ingenstans, de sma barnen som badade och lekte i forsen och sag ut som Mowgli... HELT FANTASTISKT!
Nar det var ca femhundra meter kvar av turen stannar Leo baten och sager at oss att lagga oss ner pa golvet i baten, pa rygg. Han sa aven "pliis take off your plipp-plopps" (balineserna har valdligt svart for bokstaven F, och vi har haft oerhort kul at deras satt att saga flip-flops), och innan vi visste ordet av var vi pa vag ner mot ett 4 meter hogt stup! Vi fruktade alla for vara liv dar ett tag, men vi kom ner i sakerhet, och efter att ha vandrat 360 trappsteg upp fran dalen, vantade dukade bord och en indonesisk buffe pa oss. Efter lunch ikladda vita handdukar, framfor en fantastisk utsikt, vantade hemtransporten pa oss och i var hemma i Kuta igen vid halv fyra. Allt detta for ca 180 svenska kronor!

Allt som allt var detta en superdag, en riktig utmaning med raftingen och otroligt vackert att se allt vi akte forbi, betyget blir 5 av 5!

Vi kopte en bild efterat for 40 000 rp, men det var inte sa modernt som en digital utan en gammal hederlig ild utskriven pa papper. Cornelia ska forsoka scanna in den nar hon kommer hem sa far ni se den, inte basta kvalitet, men vi ser ut som tva lyckliga barn :)

Tjingeling / Matilda