Hej alla människor! :) Undra nu vilka ni där ute som läser detta är.. Jag menar, det kanske inte är så intressant och följa en reseblogg när resenärerna kommit hem igen. Men hur som helst.. Jag skulle ändå vilja göra ett litet avslutande inlägg och även be om ursäkt för den brutalt dåliga uppdateringen på bloggen från min sida. All creed till Matilda och Ida säger jag bara :) Nu har vi varit hemma i 5 dagar ungefär och jag måste erkänna att det fortfarande känns helt konstigt att vakna i sin egna säng varje dag, åka spårvagn, höra svenska överallt och kunna dricka kranvatten. När jag tänker på att vi bara för en vecka sedan var i Bangkok blir man lite snurrig, då det känns så otroligt nära men ändå så långt långt borta. Jag har ofta sagt att jag ska gå en nostalgikurs.. Kanske är det något som skulle behövas nu? Vi har ju så otroligt många underbara minnen från denna resan, minnen som man kommer bära med sig hela livet. Det är därför som jag längtar så mycket tillbaka till så många fina stunder. Det kommer ta ett tag att smälta allt och inse att vi faktiskt är tillbaka hemma och att både 3 och 2 månader har gått, alla förväntningar, frågetecken och förberedelser inför resan finns inte mer. Sååå många månader tillbaka har präglats av enbart denna resa, the big trip. Den har alltid funnit med där i bak huvudet. Kanske är det därför det nu är så tomt? spänningarna och alla frågetecken om hur det skulle bli har släppt.. och kvar är en hög med fantastiska carpe moments som man bara vill ha igen och igen och igen. Och alla dessa låtar som vi spelat under resans gång och som ger en gåshud nu när man hör dem här hemma igen. Det är galet vad en låt kan göra att man minns vissa stunder enklare och hur lätt det är att koppla en låt till en händelse, en plats eller en person. Jag menar, om jag lyssnar på Roger Pontare och blundar känns det som att jag sitter på top-floor balkongen i Thailand och caaarpar, och om jag hör Dirty Talk befinner jag mig i princip i alla de länder vi varit i helt plötsligt. Men samtidigt måste man ju tänka klokt och logiskt för att bearbeta detta. Resan är ett minne blott, men den kunde ju faktiskt inte bli bättre än vad den blev, och vi skulle ju inte uppskatta alla dom där vackra stunderna och händelserna i livet om det ständigt va så. Jag menar, man kan ju inte se delfiner, dyka, skydiva, snorkla, sola, bada och dricka mango shakes varje dag. (även om man vill det....) Nya upplevelser väntar oss.. men som sagt.. det krävs lite bearbetning. En resa är något speciellt. Det är en tid när man lämnar vardagen för något annat över en viss tid. Och att sedan komma tillbaka till verkligheten är väldigt konstigt. Eftersom vi varit ett gäng på 8 personer de senaste veckorna har man varit så van vid att alltid ha dem omkring sig, dygnet runt. Det var också en väldigt stor omställning, att skiljas från den stora gruppen, en extra familj <3 Men nu ska jag inte prata på för mycket här. Det stora hela handlar ju faktiskt om hur underbart vi haft det. Och det tackar jag mitt oslagbara resesällskp för som är världsklass. Så roligt vi har haft, i alla möjliga olika konstellationer, men allt har funkat sååå bra. Så mycket som vi har umgåtts är underbar. Jag har varit väldigt tom inom mig sen vi kom hem, just för att resesällskapet har fattats så mycket. Men vi har ju kvar varandra här hemma som tur är :) och en hel sommar. Vänner för livet har man garanterat hittat vill jag lova. Alla människor vi träffat på vägen finns också med bland alla andra minnen i huvudet. Tänk att resan blev så bra som den blev och tänk att tiden gick så fort. Tack för två helt f a b o u l ö s a månader mina älskade vänner. Dom är och förblir obeskrivliga faktiskt. Det är vi som har upplevt allt det underbara och det kommer vi ha med oss hela livet. Alla bilder vi tagit kan jag titta på om och om igen varje kväll och bara minnas, sakna och längta. Men eftersom vi är ett så grymt resegäng tvivlar jag inte ett dugg på att vi snart är någonstans tillsammans igen :) All kärlek till er, Matilda, Olivia, Ida, Cornelia, samt våra superduper killar som varit med oss i Thailand. Det är helt klart NI som gjort resan så bra. Jag finner inga ord över hur många gånger jag under resans gång bara velat stanna klockan och carpa, eeextra mycket än vanligt. YOU rock! och tack alla läsare för att ni följt oss och alla Australiensare, bali-folk (det låter snyggast) och thailändare ( extra + till Eyy) som också gjort resan oförglömlig :) pussar och kramar från Karolina, Bonny, Bonnsan, Lurpack..